Guilt by association

Det här med att kalla folk för det ena och det andra…

En gång började en tjej hysteriskt skrika ”nazist” mot mig och fotografera mig. Varför? Jag lyssnade på när en snubbe från rörelsen ”De Fria” framförde sin kritik mot Black Lives Matter. Genom att lyssna på någons åsikter (som för övrigt inte hade någonting med nationalsocialism att göra) blev jag alltså en nazist. Låter det logiskt? Nej, jag vet. Det är som att påstå att jag är nazist för att jag läser Mein Kampf. Det är inget annat än anti-intellektuell retorik.

Jag har också blivit kallad för AFA:it, alltså medlem i Antifascistisk Aktion, bara för att jag pratar med folk som har extremröda åsikter, bor på Möllevången och för att min dåvarande partner identifierade sig som marxist. ”Nyttig idiot” är också något jag har blivit kallad av samma sida när jag ifrågasatt bristfällig källförteckning. Jag medverkade för några månader sedan i en kommunistisk grundkurs anordnad av SKP. Är jag kommunist nu också?

Det är tråkigt att dessa individer alltid kommer till en punkt där det intellektuella tar stopp. Är det mina autistiska vibbar som gör att jag inte kan relatera och förstå mig på detta? Är jag kanske mer intelligent? Styrs de helt och hållet av sina känslor? Eller är det helt enkelt så att de saknar förmågan till att rationellt och civiliserat hantera situationer? Nej, jag tror att det enda felet är deras tillvägagångssätt.

Vi har alla samma känslor och grundläggande känslomässiga behov. Kom ihåg att alla människor egentligen bara vill ha trygghet. Vi vill egentligen inte skada varandra. Men om du trycker in någon i ett hörn och utgör ett hot så framkallar du en instinktiv våldsam motreaktion. Hatar du nazister och att de marscherar på våra gator borde du därför snacka med dem istället för att skrika och kasta sten. Samma sak gäller om du hatar icke-binära feminister och att de gnäller om att vi behöver en tredje typ av toalett.

Folk har sina åsikter av en logisk anledning som alltid har en spännande historia bakom sig. Gräv ner stridsyxan och ge det ett försök. Det funkar inte att 2017 försöka tysta motstånd med våldsamma metoder eller bojkott. Istället ser vi bara att denna typ av taktik fungerar som att slänga mer ved på elden. Med förtryckande reptilbeteende gör vi bara våra motståndare ännu mer förbannade samtidigt som de får material till sin nästa propagandakampanj, oavsett vad det är för meningsmotståndare vi pratar om.

”Jag vet att ni inte kommer tro på mig, men den högsta formen av mänsklig förträfflighet är att ifrågasätta sig själv och andra.” – Sokrates

Sokrates hade helt rätt. Det är dags för oss att utveckla.

– Jash Doweyko-Jurkowski

Cannabis är inte ofarligt

Jag stöter ofta ihop med svenska legaliseringsförespråkare som får det att låta som att cannabis är ofarligt. Det stämmer inte. Jag tror att en av de största farorna med cannabis är något som i vanliga fall presenteras som en positiv effekt – nämligen att du inte får en ”bakfylla” dagen efter som med alkohol och andra tunga droger. Det kan förvisso vara en solklar fördel men det finns en annan sida av myntet.

Avsaknaden av en straffande bakfylla gör att människor tenderar att inte ta plantans rus och bieffekter på lika stort allvar som t ex med alkohol. Detta ökar risken för missbruk då cannabisanvändaren därför gärna röker varje dag – man vaknar ju upp morgonen därpå och kan gå till jobbet eller skolan som vanligt. Det gör ofta att vad brukarna definierar som missbruk ofta bagatelliseras men sanningen är att detta vardagliga missbruk tyvärr ofta leder till stora problem.

Cannabis är enligt flera omfattande studier inte fysiskt beroendeframkallande. Att det är psykiskt beroendeframkallande är däremot en helt annan femma. Jag har själv träffat många människor som ”rökt bort” sin personlighet, sina vänskaps- och familjerelationer, sina passioner eller i flera fall sin mentala hälsa. Men låt oss vara ärliga – att vara beroende av datorspel, sociala medier eller socker är minst lika farligt och leder ofta till samma konsekvenser. Den gemensamma nämnaren och grundproblemet är att människor mår dåligt, inte vilka flyktmetoder de väljer.

Den andra och troligtvis största anledningen till att cannabis är farligt är att Sverige för ett aggressivt krig mot droger – både socialt och juridiskt – vilket leder bl a till skamkänslor, paranoida tankar och utanförskap. Jag är övertygad om att vi med hjälp av en statligt reglerad legalisering i kombination med en saklig och ärlig drogundervisning i skolan kan minska de negativa psykiska och sociala effekterna som plantan idag för med sig.

Glöm förresten inte att cannabis är världens mest harmlösa rusmedel och medicin vad beträffar fysiska biverkningar.

– Jash Doweyko-Jurkowski