Public Service?

Jag kollar aldrig på SVT. Jag äger inte ens en TV och skulle aldrig få för mig att skaffa en igen. Trots det tvingas jag betala TV-licens och kabel-TV i min lilla hyreslägenhet (hur rättvist är det egentligen?) medans våra skattepengar går till att finansiera programmen som sänds i de flesta svenska hushållen. Program som inte jag alltid tycker om.

I torsdags var det dags för SVT Opinion att ha en live-debatt som handlade om att demonisera Trump, som vanligt. Självklart presenterades det inte på det sättet utan man bjöd in Katerina Janouch som blivit omtalad för sina kontroversiella uttalanden i tjeckisk TV där hon framförde sina upplevelser av Sverige. Hon mötte Anders Lindberg från Aftonbladet som motpol.

Trots att jag själv inte kollade på programmet såg jag dagen efter att en jäkla massa människor reagerat på programmet då man uppfattat det som partiskt och orättvist. En man hade till och med räknat antalet avbrytningar och följdfrågor/ifrågasättanden som de olika deltagarna fick. Ett imponerande engagemang, måste jag medge!

Jag säger inte att jag håller med varken Katerina Janouch, Donald Trump, Anders Lindberg eller Belinda Olsson. Jag vet däremot att opartisk media ska vara just opartisk och rättvis. Annars går vi mot mörka tider som hämtade ur den fiktiva berättelsen 1984, vilket är något jag inte kommer tillåta utan kamp. Jag hoppas inte ni andra kommer låta det hända oavsett vart ni står på den politiska skalan.

Jag såg en kommentar från en användare på Facebook där hon uppmanade att anmäla programmet till Granskningsnämnden. Tanken slog mig att jag faktiskt aldrig gjort det under mitt 27-åriga liv, trots att vår media förtjänat det om och om igen. Något säger mig att flera andra där ute med åsikter inte heller gjort det. Man tenderar att istället fastna framför Facebook eller annan underhållning.

Sagt och gjort. Min anmälan lyder:

”I debatten mellan Anders Lindberg (AL) och Katerina Janouch (KJ) märkte tittare som har kritiska ögon en kraftig obalans i representation. Inte bara blev KJ avbruten 21 gånger mot AL’s 3, inte bara fick KJ följdfrågor eller blev ifrågasatt av debattledaren 20 gånger mot AL’s 2. Debattledaren började till slut själv debattera med Janouch. Detta är katastrofalt och påminner många om hur kommunistdiktaturer presenterar ”sanningen” (läs: Pravda), inklusive mina föräldrar som rymde från ett kommunistiskt Polen i slutet på 80-talet. Det ska inte vara såhär i en statligt finansierad, opartisk public service-media och pinsamt nog bekräftar det bara tesen att SVT har en rödgrön stark majoritet bland sina anställda vilket många gånger har påpekats av allmänheten. Vi är många som nu kräver att programmet med sitt styrda manus fälls och att Belinda byts ut mot en mer kompetent person som inte låter sina åsikter färga sin roll som programledare.”

Jag rekommenderar alla att anmäla opartiskt upplevda program i fortsättningen, oavsett om det gäller höger- eller vänsterpolitik. Anmälan görs enkelt via Granskningsnämndens hemsida. Granskningsnämndens uppdrag är att se till att SVT inte blir som sanningsministeriet i George Orwells roman och vi ska vara lyckliga så länge vi har något sådant i Sverige och se till att vi använder oss av våra rättigheter.

”Inget stärker auktoritet lika mycket som tystnad.”Leonardo da Vinci

– Jash Doweyko-Jurkowski

PS: Det har också i efterhand visat sig att programledaren Belinda Olsson är vän med flertalet vänsterdebattörer från Aftonbladet. Här sitter hon och njuter av en mysig middag med sällskapet. Det är med andra ord inte konstigt att det är svårt för henne att vara en opartisk debattledare.

PS 2: Jag vill bara förtydliga att jag ofta tycker att SVT, SR och UR gör riktigt bra program. Därför är jag, trots den något mörka tonen i detta inlägg, inte missnöjd över vad de producerat. Det finns väldigt mycket bra som gjorts från vår Public Service. Det är bara viktigt att komma ihåg att alla ibland kan göra fel och att lite kritik och självförbättring aldrig kan skada.

Musik för apor

OBS: Språket i denna artikel är emellanåt grovt med syftet att på ett ärligt och ofiltrerat sätt skildra verkligheten.

Jag älskar musik. Min musiksmak är otroligt bred och likt politiska ideologier, livsåskådningar och människor kan jag finna något intressant och inspirerande överallt, i varje genre. Det finns dock specifika artister och musiktyper som jag är övertygad om skadar oss, våra barn och vårt samhälle djupt. Jag vill ta tillfället i akt och en gång för alla kortfattat skriva ner en liten text som summerar exakt vad jag menar med detta.

Musiken jag valt att fokusera på i denna artikel är hiphop – en genre som har växt otroligt mycket under de senaste 20 åren och blivit kanske världens populäraste musik. Likt de toffelbärande raggarna jag växte upp med sitter jag nu alltså över ett decennium senare och kritiserar samma ”n*germusik” som lantisarna gjorde på min grundskola. Detta konstaterande hade kunnat vara skämmigt men jag har alldeles för mycket självdistans för att känna så, istället finner jag det komiskt. 🙂

”För att spela rock krävs talang men för att göra hiphop räcker det att man haft en taskig barndom.”

Detta var ett återkommande citat jag fick höra när jag var liten. Ett citat jag aldrig riktigt kunde hålla med om. Jag var övertygad om att både Eminem och Dr. Dre tillsammans med sina producenter utstrålade talang och i grundskolan lyssnade jag gärna på både hårdrock och hiphop samtidigt som jag lärde mig spela piano. Det gick därför aldrig att helt och hållet placera mig i ett fack (förutom då möjligen i kategorierna ”tönt” eller ”nörd”) vilket självklart resulterade i både för- och nackdelar.

En av fördelarna var att jag lärde mig att bland annat objektivt analysera saker och ting istället för att styras så mycket av hur normerna runt mig löd och hur de olika subkulturernas regler fungerade. Tack vare detta har jag fått min egna unika upplevelse av livet som lärt mig massor av spännande grejer och jag kan därför äntligen presentera en kort introduktion till hiphopens värld för dig som inte är speciellt insatt. Jag hoppas att även du som redan älskar hiphop finner texten intressant (eller inte) och lämnar en kommentar!

Är ni redo? Är sarkasmen påslagen? Då kör vi!

Kodak Black – Skrilla (Text)
Detta poetiska stycke handlar om hur livet i första hand går ut på att skaffa pengar genom att sälja knark, men den handlar också om att röka gräs och dricka kodein. Att bära guld och märkeskläder är också ett centralt budskap märker vi medans vi njuter av videon. Här refererar de till och med till sig själva som apor och gorillor, precis som i titeln på mitt inlägg. Låttiteln betyder ”pengar” på amerikansk ghettoslang. Upplyftande och inspirerande!

Chris Brown – Look At Me Now ft. Lil Wayne, Busta Rhymes (Text)
Detta kan vara en av mina absoluta favoriter. Hela låten handlar om att man ska uppmärksamma Chris Brown och hans vänner eftersom han tjänar extremt mycket pengar, dricker champagne, kör sportbilar och har sex. Sedan kommer legenden Busta Rhymes in och kör en vers som handlar om att han är bäst i världen på att rappa. Som avslutning kommer vår vän Lil Wayne in och lägger av några rader som handlar om att han är viktig och att han tycker om fitta.

Schoolboy Q – What They Want ft. 2 Chainz (Text)
Denna sofistikerade låt handlar om att Schoolboy Q och 2 Chainz är ”äkta gangstrar” som är beväpnade, röker gräs och dricker kodein för att känna att livet är värt något. Tydligen har de också kommit till insikt med att det är just sådana texter ”vi” vill ha för att köpa deras musik, därav titeln. Låten handlar även om att de har mycket pengar och tycker om att få oralsex.

Kartellen – PrOGramrebeller ft. Jacco (Text)
De tuffa grabbarna från den svenska gruppen Kartellen har gjort detta mästerverk som berättar hur Sebbe Stakset och hans vänners vardagsliv ser ut med automatkarbiner, skottsäkra västar, mängder av kokain och pengar, tunga lyxbilar och pitbullhundar. I ren Scarface-anda ser vi här att vi även i Sverige har grupperingar av män som lyckats i livet. Bra budskap!

Bobby Shmurda – Hot Nigga (Text)
Denna succé handlar om hur tufft det är att vara beväpnad, skjuta och råna folk, sälja knark och räkna pengabuntar. Just det, den handlar om att knulla också. Fun fact: Bobby blev 2016 arresterad och placerad i finkan i sju år för diverse vapen- och narkotikabrott. Hans karriär tog därmed ett abrupt stopp men vi håller såklart tummarna att han kommer tillbaks och fortsätter förgylla våra liv med sin poesi.

D.R.A.M. – Broccoli ft. Lil Yachty (Text)
Denna låt är uppkallad efter cannabis (broccoli är slang för gräs) och handlar om att feta kvinnor som febrilt skakar sina kraftigt cellulitberikade rövar är något beundransvärt. Nej jag skojar bara – det är bara videon som handlar om det. Låten i sig handlar om att D.R.A.M. och Lil Yachty är bäst, har massor av pengar och älskar guld och att knulla. Mäktiga representanter för alla svarta människor i utsatta områden, det måste jag medge.

Sist men inte minst, en bubblare från den hyllade svenskan Zara Larsson tillsammans med Ty Dolla $ign, en gentleman som alltså döpt sig själv efter dollartecknet.

Zara Larsson – So Good ft. Ty Dolla $ign (Text)
Handlar främst om hur skönt det är att knulla med Zara Larsson och att det är beroendeframkallande. Lägg märke till att hon av många svenskar ses som en feminist-ikon trots att hon i musikvideon (och på scen) är iklädd glittriga kläder, höga klackar och särar på benen. Denna underkastelse för skivbolagen leder onekligen till att kvinnor reduceras till narcissistiska och utseendefixerade sexobjekt. Intressant! Tyrone förgyller även spåret med sina rader som handlar om att det är skönt att ha sex med honom.

Jag hade kunnat göra denna lista hur lång som helst men för att inte tråka ut mina kära läsare stannar jag här. Det hade ändå sett likadant ut även om jag hade använt 100 exempel. Hursomhelst, ser ni ett återkommande mönster?

Man behöver inte vara religiös på något sätt eller ultrakonservativ för att se att denna kultur är dekadent. Man behöver inte heller vara speciellt intelligent för att förstå varför just dessa teman är så populära. I ett samhälle som präglas av psykisk ohälsa och rädsla dras den högkänsliga människan till våld, sex, droger och ironiskt nog till ännu mer rädsla. Allt som hjälper till med verklighetsflykten och framkallar signalsubstanser blir nästan per automatik något som massorna vill spendera sina pengar och tid på. Främjar det intellektet och folkhälsan? Absolut inte.

Det genererar däremot enorma summor pengar och en lättmanipulerad befolkning som i princip ber om att denna förödmjukande kultur ska fortgå. Av samma skäl har vi så många hjärndöda TV-program, Hollywood-producerade filmer, Melodifestivalen och ett nyhetsklimat som främst bygger på negativitet och polarisering. Tyvärr är detta något som är djupt degenerativt och förstör våra sinnen så att ännu fler av oss börjar lida av låg självkänsla, depression och kroniska känslor av tomhet som troligen leder till lägre reproduktionsnivåer och familjesplittrande skilsmässor. Vi som arbetar måste ju upp varje morgon och jobba… Vi har ingen möjlighet att leva livet som det är ”värt att levas” enligt idolerna. ”Fuck mitt liv”, tänker vi.

Ska man bojkotta hiphop då med andra ord? Givetvis inte.

Det är en musikgenre som likt det mörka film- och TV-träsket innehåller många vackra klenoder. Man måste bara hitta dem i djungeln först. Nedan följer ett par nämnvärda exempel från mina egna favoriter:

KRS One – Higher Level (Text)
Ja, vart ska man börja? Denna låt handlar i stora drag om hjärntvätten som sker via frenetiskt TV-tittande och politik, att vi är systemets ovetande slavar och hur skenhelig religion är, samt en gnutta substansberoende, satanism och djurrätt. Med andra ord ögon- och sinnesöppnande till skillnad från motsatsen. En intressant fotnot är att KRS One är svart nationalist som i en annan låt säger att han aldrig skulle föröka sig med en kvinna som inte är svart.

Appetite for Change – Grow Food (Text)
Ursprungligen en ideell organisation från Minneapolis som jobbar med att utbilda människor från utsatt socioekonomisk bakgrund i näringslära och hur man odlar mat för att göra samhället till en bättre plats. Denna låt är nästan som en parodi på all modern knarkförsäljar-hiphop (trap) och handlar om att vår livsstil och snabbmat sakta men säkert tar livet av oss och att vi måste ändra på detta genom medvetna hälso- och kostförändringar.

2Pac – Changes (Text)
Även om denna klassiker är lite gnällig så måste jag ge Tupac applåder för att han här, likt Martin Luther King, ser sanningen och kritiserar därför även sina egna bröder och systrar genom att uppmana till att sluta mörda varandra över pengar och istället gå ihop för en bättre framtid. Bra budskap, teknologiskt överlägsna rader och poetiskt fulländad.

Jedi Mind Tricks – Uncommon Valor (A Vietnam Story) (Text)
R.A. the Rugged Man har intervjuat sin fader och rappar i förstaperson genom denna låt om faderns upplevelse som soldat i Vietnamkriget på ett autentiskt och rått sätt som nästan får lyssnaren att känna sig närvarande. Vinnie Paz kör första versen där han tar rollen som fiktiv amerikansk soldat under samma krig, kritiserandes krigsmaskinen och imperialismen, som hans fadersland tvingat honom till att tjänstgöra i. Mörk låt med mycket känslor och bra budskap.

Flobots – Stand Up (Text)
En sång med revolutionär klang som kritiserar krig, orättvisa klyftor, fattigdom, konsumtion och jakten på naturresurser. För att göra det hela ännu mer anmärkningsvärt är detta ett band som använder sig av riktiga instrument när de skapar sin musik och framträder live till skillnad från 99% av alla andra som kör på elektroniska ljud och/eller samples. Violin, elgitarr, bas och trummor tillsammans med äkta poesi.

Immortal Technique – Dance With the Devil (Text)
Detta är en fiktiv berättelse som handlar om en kille som hamnar snett under sin uppväxt och blir gängmedlem med ett mycket mörkt och tragiskt slut som än idag ger mig gåshud. Egentligen är berättelsen en enda stor metafor som handlar om hur vi förstör samhället med drogförsäljning, våldtäkter och mord, samt då med just den typ av musik jag kritiserar i denna artikel.

Vi avslutar med en svensk bubblare här också för att visa att de fina människorna även finns i vårt avlånga land. Detta är något som många kanske inte vet om ifall de inte lyssnat speciellt mycket på svensk hiphop eller grävt efter juvelerna.

Aleks – Andra Porten (Text)
En låt som likt tipset ovan handlar om hur snett livet kan gå (och går) för många unga grabbar vars liv gradvis går över till att primärt handla om att skaffa pengar vilket leder till att de tappar kontakt med familjen, samhället och äkta vänskap. Fiktiv berättelse men den hade lika gärna kunnat vara biografisk. Inslag av både elgitarr och piano vilket vi såklart uppskattar!

Jag blir rörd när jag lyssnar på de senare artisterna.

I kontrast mot de direkt skadliga individerna som blir överösta med miljoner och TV-tid är dessa människor genuint fina själar som gör musik av ren passion och för att de drivs av en stark vilja att påverka människor och samhället positivt genom sin kreativitet. Det är precis sånt vi behöver. Jag rekommenderar därför som vanligt att du röstar med plånboken, bojkottar musik för narcissistiska apor och att du inte håller inne på dina åsikter när du umgås med folk.

– Jash Doweyko-Jurkowski

Tolkningsföreträde

Detta blir sista inlägget som handlar om den uppståndelse mitt videoklipp från nyårsfirandet i Malmö gav upphov till. Förhoppningsvis kan jag efter detta stänga kapitlet tills vidare. Ursäktar den något längre läsningen.

Det var flera människor som tyckte att min debattartikel var bra och förmedlade ett korrekt, rättvist och sunt budskap. Artikeln var ett svar på bland annat hur media och andra människor kapade min film och mina intentioner. Jag betonade främst individens ansvar och polisens bristande förmåga att ingripa. Många tyckte däremot att jag var dum i huvudet, för att uttrycka det milt. Jag tänkte därför ägna detta inlägg åt att visa upp de mest intressanta påhoppen och ge en, förhoppningsvis, korrekt analys av hur det kunde bli såhär.

Låt oss börja med det roliga! (Inte så roligt i själva verket)

Jag har bland annat blivit kallad: hjärntvättad, PK-idiot, mongo, idiot (flera gånger), svensk liten fegis och blåst. En snubbe kallade min video för rasistisk. De två allra mest förbryllande kommentarerna, särskilt då i kontrast mot varandra, var att jag är antisemit och jude. Inte illa! Utöver alla påhopp har flera människor tackat mig för mina uttalanden.

Påhoppen om att jag skulle vara antisemit har jag polisanmält då jag inte tolererar den typen av förtal. Det intressanta är att dessa påståenden kommer från kända människor inom Antifascistisk Aktion och före detta Researchgruppen. De borde veta bättre, eller? Njae, inte nödvändigtvis. Låt mig förklara närmare…

Deras taktik har mer eller mindre alltid gått ut på att via Internet hänga ut påstådda nationalsocialister, förutom när de tillsammans med Revolutionära Fronten gjort hembesök och misshandlat människor istället. De har även till exempel klottrat ner portar där nationalsocialister bott, sökt upp och i kraftigt numerärt överläge bankat, eller försökt i alla fall, samtliga ”nassar” som funnits i närheten och skickat formella varningsbrev innan ”en ordentlig tillrättavisning” skett. Syftet har alltid varit detsamma; att skrämma bort folk från den politiska sfären. Problemet, förutom den uppenbara antidemokratiska metodiken, är att de ofta gett sig på människor som inte har något med nationalsocialism att göra.

Ett exempel på detta är jag själv. I höstas blev jag själv utsatt, där en mindre begåvad individ skrev ”NASSE” med tuschpenna över mitt namn i porten. Kort innan dess hängde de även ut en förskolelärare från Borås som nyligen flyttat till Möllevången. De hängde ut honom i sedvanlig ordning via sin hemsida, men också genom att skriva ut mängder av papper med hans ansikte och bildtexten ”Lär känna din lokala nazist” som de sedan klistrade upp i hela området. Vad de kanske inte kände till var att han är en godhjärtad science fiction-nörd som flera gånger har samlat in pengar till välgörenhet iklädd en Storm Trooper-mundering och att han troligen inte hade något med nationalsocialismen att göra, de har nämligen sedan dess tagit ner uthängningen från deras hemsida.

(Tillägg: Jag bjuder på en hemlighet som inte många vet om. Min farfar satt i ett koncentrationsläger under andra världskriget och vi har flera familjemedlemmar som slogs i Warszawa-upproret. Lite respekt, tack. Ta först reda på om den du har för avsikt att kalla antisemit eller nazist verkligen är det, annars finns det en risk att någon oskyldig råkar illa ut.)

De har inte bara fått för sig att jag tillhör en gruppering ”antisemiter” och spridit detta rykte inom sina grupperingar. Jag har också blivit uthängd som medlem i ovannämnda rörelse av en av Researchgruppens grundare (Mathias Wåg), fått min blogg kommenterad i ren förtal-anda, blivit Googlad och fått bland annat min Linkedin-profil besökt av en känd Malmö-profil från AFA/RF (Showan Shattak), och påståendet att jag är antisemit har som sagt även spridits i deras grupperingar. Varför nu detta? Jo, därför att jag kritiserat vissa av vänsterideologiernas argument och metoder, diskuterat spännande konspirationsteorier och försökt organisera diskussioner mellan höger- och vänsterextrema. Tydligen får man inte ens prata med ”dödsnazisterna” för då är man en själv.

Varför är detta problematiskt?

Jag har gjort en liten, grovt simplifierad, problemanalys av situationen i Sverige och hoppas att den kan upplysa läsaren om hur det ligger till:

Ena sidan, låt oss kalla dem för ”den arga sidan”, menar på att vissa brott som t ex bilbränder, gruppvåldtäkter, grova rån och då även raketskjutning inte fanns i samma utsträckning ”förr i tiden”. Detta är inte bara ett antagande då statistiken från BRÅ’s rapport från 2005 tydligt visar att dessa brott till största del begicks av 1:a eller 2:a generationens invandrare. Ett stort problem med ”den arga sidan” är att de ofta generaliserar och drar alla MENA-invandrare över en kam, inklusive den skötsamma majoriteten. Detta är självklart både orättvist och ologiskt. De tenderar också att kalla sina meningsmotståndare för diverse glåpord, vilket jag inte tycker om.

Den andra sidan, låt oss kalla dem för ”den goda sidan”, undviker helst att prata om statistik på grund av bland annat risken att förknippas med rasistiska idéer och att bli utfryst från sitt sociala umgänge. De vill dessutom inte ge ”fascisterna” vatten på deras kvarn. De vill alltså i folkmun vara politiskt korrekta. Problemet med detta beteende, inte minst med hjälp av public service som har en rödgrön majoritet bland sina anställda, är att det snarare ger motsatt effekt och gör att främlingsfientliga argument får större spridning. Jag vet inte hur länge nationalistiska partier måste öka i medlemsantal innan ”den goda sidan” inser att deras taktik inte fungerar.

Kritiker till vårt medie- och samhällsklimat menar på att vi lever i en så kallad demokratur.

När mer eller mindre alla politiker, journalister och vanliga medborgare som är till vänster om Sverigedemokraterna vägrar tala klarspråk, får ”den arga sidan” känslan av att de blir stigmatiserade och att hela samhället är emot dem. Tror någon på fullt allvar att det kommer tysta dem? Jag själv tror nämligen att det kommer göra dem ännu mer förbannade. Denna maniska ovilja att samarbeta med SD och deras följare har istället lett till att män kollektivt beskylls för att vara sexistiska svin och att både Sverigedemokraterna och Nordiska Motståndsrörelsen bara växer och växer… Vidare har polisen problem med att sätta stopp på denna typen av brott och kommer istället med desperata försök såsom magiska armband som ska skydda kvinnor från övergrepp. Katastrofen med sluta-tafsa-armbanden leder onekligen till ännu fler röster på SD, de är ju ett av de enda partierna som vill ha mycket mer polis och hårdare straff. Börjar det klarna upp?

Mina föräldrar kom hit för att de ville stanna här resten av sitt liv och bli en del av det svenska samhället. De lärde sig språket, pluggade, lärde känna svenskar, engagerade sig politiskt och kulturellt, började jobba och tog med tiden till sig de protestantiska värderingarna – allt detta medans de var troende katoliker och aktiva i polska föreningar. Som en skänk från ovan fick de även mig. En riktig solskenshistoria med andra ord! Hursomhelst… Poängen är att de tvingades integrera sig i samhället. Det fanns inga speciella områden för invandrare där vi växte upp. Jag undrar hur mina föräldrar hade pratat och vad de hade jobbat med om de bosatt sig i en stadsdel full av polacker.

Varken främlingsfientlighet, politisk korrekthet, stenkastning, politisk islam, eller förnekelse av svensk kultur kommer förbättra den rådande situationen i Sverige. Även om hypotetiskt sett ”den goda sidan” hade erkänt att vissa typer av brott begås till största del av invandrare, vilket är ”den arga sidans” våta dröm och högsta önskan, så har vi de facto inte löst problemen. Inte heller hade vi löst problemen om BRÅ fått i uppdrag att göra en modern uppföljning på sin 2005-studie som hade gett oss mer eller mindre samma resultat. Jag tror inte att vi behöver några politiska ideologier, omröstningar eller statistik för att lösa dagens utmaningar. Vi behöver bara sunt förnuft och rättvisa där vi omfamnar och belönar alla som vill göra rätt för sig, samtidigt som vi till varje pris inte tolererar förkastligt beteende.

Några av mina förslag mot en ljusare framtid:

1) Polisen och politikerna, alltså lagens och folkets beskyddare, måste tillsammans sätta ner foten och inte vara rädda för att ta till nödvändiga metoder. Detta kräver hårdare tag mot våldsbrottslingar. Det finns inget utrymme till att fortsätta tramsa med diverse förbud, bristfälliga rutiner och frisläppning (exempelvis i väntan på rättegång) och löjligt låga straff. Vanligt folk vill och måste känna sig trygga på allmän plats. Detta är alltid er första prioritet.

2) Föräldrar, lärare och medmänniskor måste också sätta ner foten mot både kriminella handlingar och oacceptabelt beteende som exempelvis kvinnoförnedring och andra antisociala tendenser. Detta i synnerhet när det sker framför ögonen på oss – till exempel ute på stan, i klassrummet, på jobbet eller i hemmet. Det kräver att vi vågar vara modiga i obehagliga eller rent utav farliga situationer, men det är viktigt att komma ihåg att avsaknaden av dessa ingripanden är ett tyst medgivande.

Det tredje bonusförslaget nedan hoppas jag kan leda till att vi kommer varandra närmare och att integrationen blir avsevärt bättre. Integration både i klassisk bemärkelse där invandrare blir mer delaktiga i samhället men också integrationen mellan oss andra, för låt oss vara ärliga – vi håller på att tappa den genuina kontakten med varandra. Låt oss inte glömma det. Det är en sorglig och farlig utveckling som leder till ännu mer utanförskap och att vi sakta men säkert förlorar den sista gnistan av det naturligt nyfikna och vackra i människans natur.

3) Stäng av din smartphone, TV och dator ett tag. Sluta läsa och skriva kommentarer på nätet. Gå istället ut och inled en riktig dialog med en granne, en främling eller en meningsmotståndare som du annars bara hade pratat om och inte med. Detta är ofta inte så lätt som man kan tro. Det kräver att du är modig och vågar möta dina egna rädslor, men jag lovar att det är värt det. Oavsett vart du står i de politiska debatterna eller vad du har för socioekonomisk bakgrund så är detta en utmaning som inte kan gå snett.

Ett liv bland kommentarsfält är inte vad vi behöver i dessa tider.

– Jash Doweyko-Jurkowski