Guilt by association

Det här med att kalla folk för det ena och det andra…

En gång började en tjej hysteriskt skrika ”nazist” mot mig och fotografera mig. Varför? Jag lyssnade på när en snubbe från rörelsen ”De Fria” framförde sin kritik mot Black Lives Matter. Genom att lyssna på någons åsikter (som för övrigt inte hade någonting med nationalsocialism att göra) blev jag alltså en nazist. Låter det logiskt? Nej, jag vet. Det är som att påstå att jag är nazist för att jag läser Mein Kampf. Det är inget annat än anti-intellektuell retorik.

Jag har också blivit kallad för AFA:it, alltså medlem i Antifascistisk Aktion, bara för att jag pratar med folk som har extremröda åsikter, bor på Möllevången och för att min dåvarande partner identifierade sig som marxist. ”Nyttig idiot” är också något jag har blivit kallad av samma sida när jag ifrågasatt bristfällig källförteckning. Jag medverkade för några månader sedan i en kommunistisk grundkurs anordnad av SKP. Är jag kommunist nu också?

Det är tråkigt att dessa individer alltid kommer till en punkt där det intellektuella tar stopp. Är det mina autistiska vibbar som gör att jag inte kan relatera och förstå mig på detta? Är jag kanske mer intelligent? Styrs de helt och hållet av sina känslor? Eller är det helt enkelt så att de saknar förmågan till att rationellt och civiliserat hantera situationer? Nej, jag tror att det enda felet är deras tillvägagångssätt.

Vi har alla samma känslor och grundläggande känslomässiga behov. Kom ihåg att alla människor egentligen bara vill ha trygghet. Vi vill egentligen inte skada varandra. Men om du trycker in någon i ett hörn och utgör ett hot så framkallar du en instinktiv våldsam motreaktion. Hatar du nazister och att de marscherar på våra gator borde du därför snacka med dem istället för att skrika och kasta sten. Samma sak gäller om du hatar icke-binära feminister och att de gnäller om att vi behöver en tredje typ av toalett.

Folk har sina åsikter av en logisk anledning som alltid har en spännande historia bakom sig. Gräv ner stridsyxan och ge det ett försök. Det funkar inte att 2017 försöka tysta motstånd med våldsamma metoder eller bojkott. Istället ser vi bara att denna typ av taktik fungerar som att slänga mer ved på elden. Med förtryckande reptilbeteende gör vi bara våra motståndare ännu mer förbannade samtidigt som de får material till sin nästa propagandakampanj, oavsett vad det är för meningsmotståndare vi pratar om.

”Jag vet att ni inte kommer tro på mig, men den högsta formen av mänsklig förträfflighet är att ifrågasätta sig själv och andra.” – Sokrates

Sokrates hade helt rätt. Det är dags för oss att utveckla.

– Jash Doweyko-Jurkowski

Public Service?

Jag kollar aldrig på SVT. Jag äger inte ens en TV och skulle aldrig få för mig att skaffa en igen. Trots det tvingas jag betala TV-licens och kabel-TV i min lilla hyreslägenhet (hur rättvist är det egentligen?) medans våra skattepengar går till att finansiera programmen som sänds i de flesta svenska hushållen. Program som inte jag alltid tycker om.

I torsdags var det dags för SVT Opinion att ha en live-debatt som handlade om att demonisera Trump, som vanligt. Självklart presenterades det inte på det sättet utan man bjöd in Katerina Janouch som blivit omtalad för sina kontroversiella uttalanden i tjeckisk TV där hon framförde sina upplevelser av Sverige. Hon mötte Anders Lindberg från Aftonbladet som motpol.

Trots att jag själv inte kollade på programmet såg jag dagen efter att en jäkla massa människor reagerat på programmet då man uppfattat det som partiskt och orättvist. En man hade till och med räknat antalet avbrytningar och följdfrågor/ifrågasättanden som de olika deltagarna fick. Ett imponerande engagemang, måste jag medge!

Jag säger inte att jag håller med varken Katerina Janouch, Donald Trump, Anders Lindberg eller Belinda Olsson. Jag vet däremot att opartisk media ska vara just opartisk och rättvis. Annars går vi mot mörka tider som hämtade ur den fiktiva berättelsen 1984, vilket är något jag inte kommer tillåta utan kamp. Jag hoppas inte ni andra kommer låta det hända oavsett vart ni står på den politiska skalan.

Jag såg en kommentar från en användare på Facebook där hon uppmanade att anmäla programmet till Granskningsnämnden. Tanken slog mig att jag faktiskt aldrig gjort det under mitt 27-åriga liv, trots att vår media förtjänat det om och om igen. Något säger mig att flera andra där ute med åsikter inte heller gjort det. Man tenderar att istället fastna framför Facebook eller annan underhållning.

Sagt och gjort. Min anmälan lyder:

”I debatten mellan Anders Lindberg (AL) och Katerina Janouch (KJ) märkte tittare som har kritiska ögon en kraftig obalans i representation. Inte bara blev KJ avbruten 21 gånger mot AL’s 3, inte bara fick KJ följdfrågor eller blev ifrågasatt av debattledaren 20 gånger mot AL’s 2. Debattledaren började till slut själv debattera med Janouch. Detta är katastrofalt och påminner många om hur kommunistdiktaturer presenterar ”sanningen” (läs: Pravda), inklusive mina föräldrar som rymde från ett kommunistiskt Polen i slutet på 80-talet. Det ska inte vara såhär i en statligt finansierad, opartisk public service-media och pinsamt nog bekräftar det bara tesen att SVT har en rödgrön stark majoritet bland sina anställda vilket många gånger har påpekats av allmänheten. Vi är många som nu kräver att programmet med sitt styrda manus fälls och att Belinda byts ut mot en mer kompetent person som inte låter sina åsikter färga sin roll som programledare.”

Jag rekommenderar alla att anmäla opartiskt upplevda program i fortsättningen, oavsett om det gäller höger- eller vänsterpolitik. Anmälan görs enkelt via Granskningsnämndens hemsida. Granskningsnämndens uppdrag är att se till att SVT inte blir som sanningsministeriet i George Orwells roman och vi ska vara lyckliga så länge vi har något sådant i Sverige och se till att vi använder oss av våra rättigheter.

”Inget stärker auktoritet lika mycket som tystnad.”Leonardo da Vinci

– Jash Doweyko-Jurkowski

PS: Det har också i efterhand visat sig att programledaren Belinda Olsson är vän med flertalet vänsterdebattörer från Aftonbladet. Här sitter hon och njuter av en mysig middag med sällskapet. Det är med andra ord inte konstigt att det är svårt för henne att vara en opartisk debattledare.

PS 2: Jag vill bara förtydliga att jag ofta tycker att SVT, SR och UR gör riktigt bra program. Därför är jag, trots den något mörka tonen i detta inlägg, inte missnöjd över vad de producerat. Det finns väldigt mycket bra som gjorts från vår Public Service. Det är bara viktigt att komma ihåg att alla ibland kan göra fel och att lite kritik och självförbättring aldrig kan skada.

Musik för apor

OBS: Språket i denna artikel är emellanåt grovt med syftet att på ett ärligt och ofiltrerat sätt skildra verkligheten.

Jag älskar musik. Min musiksmak är otroligt bred och likt politiska ideologier, livsåskådningar och människor kan jag finna något intressant och inspirerande överallt, i varje genre. Det finns dock specifika artister och musiktyper som jag är övertygad om skadar oss, våra barn och vårt samhälle djupt. Jag vill ta tillfället i akt och en gång för alla kortfattat skriva ner en liten text som summerar exakt vad jag menar med detta.

Musiken jag valt att fokusera på i denna artikel är hiphop – en genre som har växt otroligt mycket under de senaste 20 åren och blivit kanske världens populäraste musik. Likt de toffelbärande raggarna jag växte upp med sitter jag nu alltså över ett decennium senare och kritiserar samma ”n*germusik” som lantisarna gjorde på min grundskola. Detta konstaterande hade kunnat vara skämmigt men jag har alldeles för mycket självdistans för att känna så, istället finner jag det komiskt. 🙂

”För att spela rock krävs talang men för att göra hiphop räcker det att man haft en taskig barndom.”

Detta var ett återkommande citat jag fick höra när jag var liten. Ett citat jag aldrig riktigt kunde hålla med om. Jag var övertygad om att både Eminem och Dr. Dre tillsammans med sina producenter utstrålade talang och i grundskolan lyssnade jag gärna på både hårdrock och hiphop samtidigt som jag lärde mig spela piano. Det gick därför aldrig att helt och hållet placera mig i ett fack (förutom då möjligen i kategorierna ”tönt” eller ”nörd”) vilket självklart resulterade i både för- och nackdelar.

En av fördelarna var att jag lärde mig att bland annat objektivt analysera saker och ting istället för att styras så mycket av hur normerna runt mig löd och hur de olika subkulturernas regler fungerade. Tack vare detta har jag fått min egna unika upplevelse av livet som lärt mig massor av spännande grejer och jag kan därför äntligen presentera en kort introduktion till hiphopens värld för dig som inte är speciellt insatt. Jag hoppas att även du som redan älskar hiphop finner texten intressant (eller inte) och lämnar en kommentar!

Är ni redo? Är sarkasmen påslagen? Då kör vi!

Kodak Black – Skrilla (Text)
Detta poetiska stycke handlar om hur livet i första hand går ut på att skaffa pengar genom att sälja knark, men den handlar också om att röka gräs och dricka kodein. Att bära guld och märkeskläder är också ett centralt budskap märker vi medans vi njuter av videon. Här refererar de till och med till sig själva som apor och gorillor, precis som i titeln på mitt inlägg. Låttiteln betyder ”pengar” på amerikansk ghettoslang. Upplyftande och inspirerande!

Chris Brown – Look At Me Now ft. Lil Wayne, Busta Rhymes (Text)
Detta kan vara en av mina absoluta favoriter. Hela låten handlar om att man ska uppmärksamma Chris Brown och hans vänner eftersom han tjänar extremt mycket pengar, dricker champagne, kör sportbilar och har sex. Sedan kommer legenden Busta Rhymes in och kör en vers som handlar om att han är bäst i världen på att rappa. Som avslutning kommer vår vän Lil Wayne in och lägger av några rader som handlar om att han är viktig och att han tycker om fitta.

Schoolboy Q – What They Want ft. 2 Chainz (Text)
Denna sofistikerade låt handlar om att Schoolboy Q och 2 Chainz är ”äkta gangstrar” som är beväpnade, röker gräs och dricker kodein för att känna att livet är värt något. Tydligen har de också kommit till insikt med att det är just sådana texter ”vi” vill ha för att köpa deras musik, därav titeln. Låten handlar även om att de har mycket pengar och tycker om att få oralsex.

Kartellen – PrOGramrebeller ft. Jacco (Text)
De tuffa grabbarna från den svenska gruppen Kartellen har gjort detta mästerverk som berättar hur Sebbe Stakset och hans vänners vardagsliv ser ut med automatkarbiner, skottsäkra västar, mängder av kokain och pengar, tunga lyxbilar och pitbullhundar. I ren Scarface-anda ser vi här att vi även i Sverige har grupperingar av män som lyckats i livet. Bra budskap!

Bobby Shmurda – Hot Nigga (Text)
Denna succé handlar om hur tufft det är att vara beväpnad, skjuta och råna folk, sälja knark och räkna pengabuntar. Just det, den handlar om att knulla också. Fun fact: Bobby blev 2016 arresterad och placerad i finkan i sju år för diverse vapen- och narkotikabrott. Hans karriär tog därmed ett abrupt stopp men vi håller såklart tummarna att han kommer tillbaks och fortsätter förgylla våra liv med sin poesi.

D.R.A.M. – Broccoli ft. Lil Yachty (Text)
Denna låt är uppkallad efter cannabis (broccoli är slang för gräs) och handlar om att feta kvinnor som febrilt skakar sina kraftigt cellulitberikade rövar är något beundransvärt. Nej jag skojar bara – det är bara videon som handlar om det. Låten i sig handlar om att D.R.A.M. och Lil Yachty är bäst, har massor av pengar och älskar guld och att knulla. Mäktiga representanter för alla svarta människor i utsatta områden, det måste jag medge.

Sist men inte minst, en bubblare från den hyllade svenskan Zara Larsson tillsammans med Ty Dolla $ign, en gentleman som alltså döpt sig själv efter dollartecknet.

Zara Larsson – So Good ft. Ty Dolla $ign (Text)
Handlar främst om hur skönt det är att knulla med Zara Larsson och att det är beroendeframkallande. Lägg märke till att hon av många svenskar ses som en feminist-ikon trots att hon i musikvideon (och på scen) är iklädd glittriga kläder, höga klackar och särar på benen. Denna underkastelse för skivbolagen leder onekligen till att kvinnor reduceras till narcissistiska och utseendefixerade sexobjekt. Intressant! Tyrone förgyller även spåret med sina rader som handlar om att det är skönt att ha sex med honom.

Jag hade kunnat göra denna lista hur lång som helst men för att inte tråka ut mina kära läsare stannar jag här. Det hade ändå sett likadant ut även om jag hade använt 100 exempel. Hursomhelst, ser ni ett återkommande mönster?

Man behöver inte vara religiös på något sätt eller ultrakonservativ för att se att denna kultur är dekadent. Man behöver inte heller vara speciellt intelligent för att förstå varför just dessa teman är så populära. I ett samhälle som präglas av psykisk ohälsa och rädsla dras den högkänsliga människan till våld, sex, droger och ironiskt nog till ännu mer rädsla. Allt som hjälper till med verklighetsflykten och framkallar signalsubstanser blir nästan per automatik något som massorna vill spendera sina pengar och tid på. Främjar det intellektet och folkhälsan? Absolut inte.

Det genererar däremot enorma summor pengar och en lättmanipulerad befolkning som i princip ber om att denna förödmjukande kultur ska fortgå. Av samma skäl har vi så många hjärndöda TV-program, Hollywood-producerade filmer, Melodifestivalen och ett nyhetsklimat som främst bygger på negativitet och polarisering. Tyvärr är detta något som är djupt degenerativt och förstör våra sinnen så att ännu fler av oss börjar lida av låg självkänsla, depression och kroniska känslor av tomhet som troligen leder till lägre reproduktionsnivåer och familjesplittrande skilsmässor. Vi som arbetar måste ju upp varje morgon och jobba… Vi har ingen möjlighet att leva livet som det är ”värt att levas” enligt idolerna. ”Fuck mitt liv”, tänker vi.

Ska man bojkotta hiphop då med andra ord? Givetvis inte.

Det är en musikgenre som likt det mörka film- och TV-träsket innehåller många vackra klenoder. Man måste bara hitta dem i djungeln först. Nedan följer ett par nämnvärda exempel från mina egna favoriter:

KRS One – Higher Level (Text)
Ja, vart ska man börja? Denna låt handlar i stora drag om hjärntvätten som sker via frenetiskt TV-tittande och politik, att vi är systemets ovetande slavar och hur skenhelig religion är, samt en gnutta substansberoende, satanism och djurrätt. Med andra ord ögon- och sinnesöppnande till skillnad från motsatsen. En intressant fotnot är att KRS One är svart nationalist som i en annan låt säger att han aldrig skulle föröka sig med en kvinna som inte är svart.

Appetite for Change – Grow Food (Text)
Ursprungligen en ideell organisation från Minneapolis som jobbar med att utbilda människor från utsatt socioekonomisk bakgrund i näringslära och hur man odlar mat för att göra samhället till en bättre plats. Denna låt är nästan som en parodi på all modern knarkförsäljar-hiphop (trap) och handlar om att vår livsstil och snabbmat sakta men säkert tar livet av oss och att vi måste ändra på detta genom medvetna hälso- och kostförändringar.

2Pac – Changes (Text)
Även om denna klassiker är lite gnällig så måste jag ge Tupac applåder för att han här, likt Martin Luther King, ser sanningen och kritiserar därför även sina egna bröder och systrar genom att uppmana till att sluta mörda varandra över pengar och istället gå ihop för en bättre framtid. Bra budskap, teknologiskt överlägsna rader och poetiskt fulländad.

Jedi Mind Tricks – Uncommon Valor (A Vietnam Story) (Text)
R.A. the Rugged Man har intervjuat sin fader och rappar i förstaperson genom denna låt om faderns upplevelse som soldat i Vietnamkriget på ett autentiskt och rått sätt som nästan får lyssnaren att känna sig närvarande. Vinnie Paz kör första versen där han tar rollen som fiktiv amerikansk soldat under samma krig, kritiserandes krigsmaskinen och imperialismen, som hans fadersland tvingat honom till att tjänstgöra i. Mörk låt med mycket känslor och bra budskap.

Flobots – Stand Up (Text)
En sång med revolutionär klang som kritiserar krig, orättvisa klyftor, fattigdom, konsumtion och jakten på naturresurser. För att göra det hela ännu mer anmärkningsvärt är detta ett band som använder sig av riktiga instrument när de skapar sin musik och framträder live till skillnad från 99% av alla andra som kör på elektroniska ljud och/eller samples. Violin, elgitarr, bas och trummor tillsammans med äkta poesi.

Immortal Technique – Dance With the Devil (Text)
Detta är en fiktiv berättelse som handlar om en kille som hamnar snett under sin uppväxt och blir gängmedlem med ett mycket mörkt och tragiskt slut som än idag ger mig gåshud. Egentligen är berättelsen en enda stor metafor som handlar om hur vi förstör samhället med drogförsäljning, våldtäkter och mord, samt då med just den typ av musik jag kritiserar i denna artikel.

Vi avslutar med en svensk bubblare här också för att visa att de fina människorna även finns i vårt avlånga land. Detta är något som många kanske inte vet om ifall de inte lyssnat speciellt mycket på svensk hiphop eller grävt efter juvelerna.

Aleks – Andra Porten (Text)
En låt som likt tipset ovan handlar om hur snett livet kan gå (och går) för många unga grabbar vars liv gradvis går över till att primärt handla om att skaffa pengar vilket leder till att de tappar kontakt med familjen, samhället och äkta vänskap. Fiktiv berättelse men den hade lika gärna kunnat vara biografisk. Inslag av både elgitarr och piano vilket vi såklart uppskattar!

Jag blir rörd när jag lyssnar på de senare artisterna.

I kontrast mot de direkt skadliga individerna som blir överösta med miljoner och TV-tid är dessa människor genuint fina själar som gör musik av ren passion och för att de drivs av en stark vilja att påverka människor och samhället positivt genom sin kreativitet. Det är precis sånt vi behöver. Jag rekommenderar därför som vanligt att du röstar med plånboken, bojkottar musik för narcissistiska apor och att du inte håller inne på dina åsikter när du umgås med folk.

– Jash Doweyko-Jurkowski