Norrsken och techno

Jag har varit i Tromsö!

Där hälsade jag på mina knäppa vänner och fick äntligen se norrsken med mina egna ögon! Fick till en massa fina bilder, den ovan blev min favorit. Annars är Tromsö en fantastisk liten stad med lika fantastiska människor. Arkitekturen och de små trähusen överallt var supermysigt att se och fick mig att önska att jag bodde någon annanstans. Vattnet var kristallklart, mycket snö överallt som krasade härligt under skorna och gigantiska istappar hängandes från husen. Vissa åkte skidor till jobbet.

Mycket kärlek! Speciellt till Café Circa och Trykkokern, härlig afton med otroligt rå musik, vackra människor och en efterfest i klass med något jag aldrig tidigare skådat.

Har du pengar över – åk till Tromsö!

– Jash Doweyko-Jurkowski

PS: Gjorde en liten film också!

Internationella kvinnodagen

Jag älskar feminin energi. Den energi som bara en trygg kvinna kan utstråla. Den behövs.

Rekommenderar alla kvinnor och män att vara den ni vill vara. Försök inte passa in i fördefinierade roller men försök heller inte göra motsatsen. Bara existera. Lyssna på dina känslor och intuition. Ta av dig fittmössan. (Jag tror att den tyvärr gör mer skada än nytta när det kommer till att övertyga era meningsmotståndare.) Bort med rädsla och osäkerhet. Släpp fram kärlek och trygghet i dig själv, var dig själv. Låt män komma dig nära och släpp in dem i dina djupaste platser. Värdesätt äkta, godhjärtad och orädd maskulinitet. Kramas mer, håll hand och njut av våra olikheter.

Mycket kärlek till alla kvinnor där ute!

– Jash Doweyko-Jurkowski

PS: Alla privilegierade kvinnor i västvärlden kan väl sluta leta fel i vårt samhälle åtminstone denna dag? Skänk istället gärna en tanke till alla kvinnor runt om i världen som könsstympas, som gifts bort till gubbslem redan som barn och som tvingas att dölja sin hy och hår bara för att en extremt patriarkal och kvinnoförnedrande kultur dominerar deras liv. I synnerhet skandinaviska kvinnor som bor i ett protestantiskt land och har det riktigt bra i jämförelse med många stackars flickor.

PS 2: Tanken var att denna text skulle uppmuntra alla former av olikheter, oavsett om man identifierar sig som man, kvinna, icke-binär, utomjording eller oidentifierbar enligt de traditionella modellerna. Det spelar ingen roll om du har en vit och heterosexuell CIS-man, en androgyn ”hen” eller en transexuell och ”rasifierad” person framför dig. Alla förtjänar respekt och vänlighet tills deras handlingar bevisar något annat. Det är inte fult eller elakt att vara heteronormativ i sitt beteende, inte heller något helt annat. Våra individuella historier har fört oss dit vi är idag och hur klyschigt det än må låta är det viktigt att behandla alla på samma sätt som man själv vill bli behandlad.

PS 3: För att alla människor ska kunna mötas på ett fredligt och produktivt sätt enligt PS 2 ovan måste vi alla tänka steget längre. En vegan ska till exempel inte förvänta sig att resten av befolkningen förstår eller håller med denne, det är trots allt bara runt 3% av världens befolkning som är veganer. En feminist ska inte heller förvänta sig att andra automatiskt delar ens världsbild. På samma sätt ska inte heller en person som tillhör en normal majoritet, exempelvis en heterosexuell vit man från mellanklassen, per automatik idiotförklara alla som för en till synes obegriplig kamp. Det handlar om att oavsett vem man är så ska man vara inställd på att risken att man har fel alltid finns där. Ödmjukhet, mina vänner! Adopterar man detta tankesätt kan man helt plötsligt ge sig in i konstruktiva och intressanta konversationer med människor som man i sina vildaste drömmar inte trodde att man någonsin skulle prata med.

PS 4: Jag älskar religionsfrihet.

Public Service?

Jag kollar aldrig på SVT. Jag äger inte ens en TV och skulle aldrig få för mig att skaffa en igen. Trots det tvingas jag betala TV-licens och kabel-TV i min lilla hyreslägenhet (hur rättvist är det egentligen?) medans våra skattepengar går till att finansiera programmen som sänds i de flesta svenska hushållen. Program som inte jag alltid tycker om.

I torsdags var det dags för SVT Opinion att ha en live-debatt som handlade om att demonisera Trump, som vanligt. Självklart presenterades det inte på det sättet utan man bjöd in Katerina Janouch som blivit omtalad för sina kontroversiella uttalanden i tjeckisk TV där hon framförde sina upplevelser av Sverige. Hon mötte Anders Lindberg från Aftonbladet som motpol.

Trots att jag själv inte kollade på programmet såg jag dagen efter att en jäkla massa människor reagerat på programmet då man uppfattat det som partiskt och orättvist. En man hade till och med räknat antalet avbrytningar och följdfrågor/ifrågasättanden som de olika deltagarna fick. Ett imponerande engagemang, måste jag medge!

Jag säger inte att jag håller med varken Katerina Janouch, Donald Trump, Anders Lindberg eller Belinda Olsson. Jag vet däremot att opartisk media ska vara just opartisk och rättvis. Annars går vi mot mörka tider som hämtade ur den fiktiva berättelsen 1984, vilket är något jag inte kommer tillåta utan kamp. Jag hoppas inte ni andra kommer låta det hända oavsett vart ni står på den politiska skalan.

Jag såg en kommentar från en användare på Facebook där hon uppmanade att anmäla programmet till Granskningsnämnden. Tanken slog mig att jag faktiskt aldrig gjort det under mitt 27-åriga liv, trots att vår media förtjänat det om och om igen. Något säger mig att flera andra där ute med åsikter inte heller gjort det. Man tenderar att istället fastna framför Facebook eller annan underhållning.

Sagt och gjort. Min anmälan lyder:

”I debatten mellan Anders Lindberg (AL) och Katerina Janouch (KJ) märkte tittare som har kritiska ögon en kraftig obalans i representation. Inte bara blev KJ avbruten 21 gånger mot AL’s 3, inte bara fick KJ följdfrågor eller blev ifrågasatt av debattledaren 20 gånger mot AL’s 2. Debattledaren började till slut själv debattera med Janouch. Detta är katastrofalt och påminner många om hur kommunistdiktaturer presenterar ”sanningen” (läs: Pravda), inklusive mina föräldrar som rymde från ett kommunistiskt Polen i slutet på 80-talet. Det ska inte vara såhär i en statligt finansierad, opartisk public service-media och pinsamt nog bekräftar det bara tesen att SVT har en rödgrön stark majoritet bland sina anställda vilket många gånger har påpekats av allmänheten. Vi är många som nu kräver att programmet med sitt styrda manus fälls och att Belinda byts ut mot en mer kompetent person som inte låter sina åsikter färga sin roll som programledare.”

Jag rekommenderar alla att anmäla opartiskt upplevda program i fortsättningen, oavsett om det gäller höger- eller vänsterpolitik. Anmälan görs enkelt via Granskningsnämndens hemsida. Granskningsnämndens uppdrag är att se till att SVT inte blir som sanningsministeriet i George Orwells roman och vi ska vara lyckliga så länge vi har något sådant i Sverige och se till att vi använder oss av våra rättigheter.

”Inget stärker auktoritet lika mycket som tystnad.”Leonardo da Vinci

– Jash Doweyko-Jurkowski

PS: Det har också i efterhand visat sig att programledaren Belinda Olsson är vän med flertalet vänsterdebattörer från Aftonbladet. Här sitter hon och njuter av en mysig middag med sällskapet. Det är med andra ord inte konstigt att det är svårt för henne att vara en opartisk debattledare.

PS 2: Jag vill bara förtydliga att jag ofta tycker att SVT, SR och UR gör riktigt bra program. Därför är jag, trots den något mörka tonen i detta inlägg, inte missnöjd över vad de producerat. Det finns väldigt mycket bra som gjorts från vår Public Service. Det är bara viktigt att komma ihåg att alla ibland kan göra fel och att lite kritik och självförbättring aldrig kan skada.